... och är på väg upp igen.
Skön känsla!!!
Man hittar tillbaka till livsglädjen :-)
Det är tungt att resa sig efter att ha åkt huvudstupa rakt ner i underjorden. Men när man har stått i botten, fått jävligt ont överallt i hela kroppen. Då är det dags att resa på sig igen, ta nya tag, sikta uppåt ovan stjärnorna så kanske man når månen iallafall om man inte tar sig ända till stjärnorna.

Vad jag menar är att jag börjar må bättre ;-)

Jag orkade gå ut med Emelie i en kvart. Bara det är ett stort steg ifrån sängliggande.
För den som inte har det här är det svårt att förklara vad som händer. Men jag ska försöka att förklara.

Man får nu ha i åtanke att det har byggts upp sakta men säkert. Och det är inte alls säkert att du är med på att du håller på att åka utför innan det tar en jävla fart nerför och du har ingen chans att göra något åt det.
Och det finns inte så mycket för en att göra åt saken. Utan man får klamra sig fast så gott det går och bara hoppas på att man inte landar på huvudet.

I mitt sista stadie denna gång hade jag tyvärr landat på huvudet och blev sängliggande "dagen efter".
Den här gången är som jag beskrev det i förra inlägget.
Men det som är svårt är att ta det lugnt med att resa sig igen. Man får göra som jag gjorde idag och bara gå en liten promenad på en kvart och vara nöjd över att man klarade det. Men problemet för mig är ju att jag känner att jag kan göra allt nu som jag har missat, helst på en gång. Det är ju här man får passa sig för att inte göra för mycket. Man måste tillåta sig att sitta still, ligga still, och ta det lugnt. För gör jag inte det så åker jag utför fortare och hårdare nästa gång. Och det vill jag ju undvika.

Och hur har jag kommit fram till detta då? Jo!
Jag har åkt kana många gånger och varit för snabb att komma tillbaka...

Givetvis måste jag gå till Vårdcentralen och ta blodprov och se hur mina värden ligger...
Det är det ända sättet jag har att kolla på så dem kan justera min dos av medicin jag äter och den är med mig hela livet.

Hoppas att jag har förklarat bra nog.

Nu siktar jag mot nya mål!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Är det livet som betalar tillbaka nu tros? Nu mår jag faktiskt riktigt bra! Jag är lugn i själen, min medicin funkar bra, har en pojkvän som Älskar mig. Är i skrivande stund hos en kompis och har det fantastiskt bra. Jag ska hjälpa henne att fl...

Det är ju som det är just nu... Dom ringde från förskolan idag och sa att jag måste hämta Emelie. Vi, jag och Mats (Mats är ju Emelies Pappa och även om vi inte är tillsammans så har vi ett gemensamt barn som vi försöker att vara så bra föräldrar ti...

Det här med att uppdatera bloggen har ju inte gått så bra. Men vi försöker igen. Ska äta lite nu. Sen får vi se vad som händer. ...

Nu tänkte jag drömma mig tillbaka och minnas lite hur det va förr om åren då vi åkte till Mormor och Morfar direkt efter vi firat jul hos farmor.   En typisk julafton   Man steg upp hemma i Bankeryd. Gjorde sig iordning. Åt frukost, men inte ...

https://nyckelen.blogspot.com/2009/09/nu-orkar-jag.html?m=1